Idag har jag haft en ledig dag från jobbet. Jag gick ändå upp i skaplig tid eftersom jag inte gillar att sova bort hela dagen (finns ju undantag ibland). Det har varit mulet sedan lunch men termometern visade hela 34 grader! Under dagen hade jag tänkt gå ut och sätta mig någonstans men så fort jag öppnade balkongdörren så kände jag hur kvavt det var ute, det gick knappt att vara inomhus utan att det klibbade om kroppen!

Jag lyckades ändå ta mig till affären (okej så jobbigt var det inte) och handla lite. Jag bor med två träningsfreaks som tar det där med träning och mat på största allvar. Idag lagade jag kesoplättar, på eget initiativ, som faktiskt var riktigt goda för att vara så pass nyttiga. När jag berättade för killarna vad jag ätit sken de upp som två solar. Lite stolt blev man då haha! Plättarna var faktiskt så goda och enkla att göra att jag ska göra dem fler gånger!

En bild på hur rummet såg ut innan jag städade. Jag hann inte ens ta en efterbild innan det blev stökigt igen...

 

Det har varit riktigt skönt med en ledig dag såhär mitt i veckan. Det känns som att man får mer gjort då. Inte nog med det, idag fick jag min första lön! Nu har jag något förutom mina svenska sparpengar att betala mat och hyran med! Jag fick ungefär $600 och det är lite mer än 4000kr, på en vecka! Då har jag inte jobbat så mycket heller. GRYMT! 

Ikväll höll jag i stängningen på jobbet för första gången. Det var ganska mycket att göra så jag slutade 45 minuter efter utsatt tid, men så brukar det ju vara med stängningar på de flesta jobben.

Jag har kommit på mig själv flera gånger under veckan att jag tänker allt mer på engelska. Uttryck, ord och siffror har nu börjat komma mer automatiskt än vad det gjort tidigare. Jag har till och med skrivit sms på engelska trots att de ska skickas till svenskar, utan att jag ens lagt märke till det. Det är inte alls lika jobbigt/pinsamt att prata eller fråga saker på engelska nu heller. Vad spelar det för roll om det inte blir helt rätt? Huvudsaken är att man blir förstådd. Australiensare blir faktiskt impade på hur bra vi svenskar kan språket (och jag är inte särskilt duktig) när det inte är vårt modersmål. Jag antar att de jämför oss med asiater som är riktigt usla på engelska. Det kan vara riktigt svårt att förstå dem trots att vissa har bott här i flera år.

Idag fick vi äntligen de två madrasserna som har saknats på vårt rum. Dock så har vi bara en våningssäng så två av madrasserna ligger på golvet, vilket gör att det blir ännu lite trängre. Det gör faktiskt inte så mycket eftersom vardagsrummet/köket/balkongen är tillräckligt stort för oss alla (plus några till).

Mina brittiska rumskamrater har förfestat hemma ikväll med goon, vodka, chips och kortspel. Det märks tydligt då det är blött och är chips överallt i lägenheten! Låter kanske inte så roligt men de är faktiskt roliga och supertrevliga. Så länge de städar upp efter sig senare så är det inga problem, och det vet jag att de kommer göra. Skulle jag inte ha jobbat imorgon så hade jag nog följt med dem ut, men det får bli någon annan dag! :)

Jag börjar med att varna om att det kommer bli mycket skrivande om jobb en tid framåt nu eftersom det är det mina dagar består av :)

Schemat som jag fick igår har redan ändrats. Jag kommer få veta en dag i förväg om jag ska jobba eller inte. Restaurangen är helt nyöppnad och jag är bland en av de första anställda så man förstår att det är rörigt just nu, men det blir nog bättre så småningom. Sen är det är personal från Melbourne (företaget startades där) som är på tillfälligt besök för att lära upp oss ”Sydneybor”, så vi får se hur det går utan dem.

Jag fick idag reda på att jag kommer bli avdelningsansvarig för två stationer (för salladen och den varma maten) efter att jag har blivit upptränad. Nästa vecka ska jag tydligen lära mig pappersarbetet också. Här går det fort! Ganska bra med nyöppnade företag alltså haha! Som avdelningsansvarig ska jag se till att all mat kommer ut i tid, byts ut, fylls på, ge orders, skrika på kockarna, ge raster, lära upp andra och se till att allt rullar på helt enkelt.

Trivs jättebra med mina kollegor och chefer. När jag gick hem idag så fick jag med mig middag av en av kockarna och en av cheferna undrade om jag inte ville ha skjuts hem eftersom det var så sent (19.30), alla är så snälla! Här ser man sällan sura miner hos personalen och det är mycket skämtande. Härligt!

I morse vaknade jag av att någon ringde mig klockan åtta på morgonen. Kvinnan som ringde mig undrade om jag ville komma in på intervju senare under dagen. Klart man säger ja! När jag var i Melbourne såg jag att en tjej skrev ett inlägg på facebookgruppen ”Svenskar i Sydney” om att ett café/restaurang sökte personal och att man skulle skriva sitt nummer till henne om man var intresserad. Det var på det sättet jag fick gå på intervjun. Det finns alltså fler sätt att få jobberbjudanden än att gå runt till olika företag eller maila sitt CV till alla på Gumtree.

Jag vet inte hur intervjun gick, men arbetskläder fick jag och skulle komma tillbaka imorgon för att provjobba. Intervjun gick till som så att en man frågade om jag hade med mig mitt CV och undrade sedan om jag hade någon jobberfarenhet inom service. ”Det står ju på pappret?”. När jag hade berättat vad jag jobbat med hemma så tittade han snabbt på papprena, la bort dem och gav mig en bunt papper jag skulle läsa igenom och skriva på. Dessa fick jag, efter att ha frågat, ta med mig hem och läsa igenom. Vi var fyra svenska tjejer som var på intervju under dagen och vi alla ska vara där imorgon bitti kl 07. Väckarklockan står på fem, vilket är det tidigaste jag gått upp här nere i Australien. Vi får hoppas att jag kommer upp...

På kvällen följde jag med Anton och Oskar till gymmet. Det är verkligen roligt att träna när man får hjälp av några som verkligen kan det där med träning. Nu ska jag försöka hänga med dem dit så ofta som möjligt (jag får träna gratis där i tre veckor) för att lära mig massor. Det gick faktiskt ganska bra idag tycker jag! Får man någon träningsvärk imorgon tro?

Nu är jag tillbaka efter en helt fantastik dag på Great Ocean Road! Jag och Malin var uppe med tuppen för att hinna med bussen som skulle ta oss längst Melbournes fina kust. Bussen stannade till vid flera fina och kända stränder, en skog där vi såg massor av vilda koalor och matade pappegojor, en regnskog och vid de tolv apostlarna. Jag tycker stoppen var väldigt bra och man fick se lite allt möjligt. Turen tog hela 14 timmar men tiden flög verkligen förbi så det blev aldrig jobbigt.

Vädret på morgonen var som vanligt mulet och ganska kallt, men strax innan lunch vände det och det blev kanonväder resten av dagen! Lunchen var mycket bättre än vad vi hade förväntat oss. Man fick ett flertal bra alternativ och vi valde den goda souvlakin.

Tanken var från början att jag skulle åka på en tvådagarstur för att se vilda minipingviner och andra djur, men det kändes inte värt att betala 700kr för att stå på en läktare och se pingvinerna springa upp för stranden när man kan se pingviner på zoo.

Jag rekommenderar verkligen alla som är nere i Melbourne att åka längst Great Ocean Road. Antingen på egen hand eller med företaget Wildlife som jag (och andra) kan rekommendera. Bussen var ganska liten (24 personer) vilket gjorde att det blev en mysig stämning, chauffören var trevlig och kunde väldigt mycket, gjorde bra stopp och lunchen var bra. Med eller utan guide spelar ingen roll, ÅK BARA! Det var verkligen en underbar dag!

Det här var verkligen det jag behövde just nu. Det var så skönt att komma bort från storstaden en stund och komma ut till lugnet. Batterierna är laddade och nu är jag redo att köra igång med allt!

Idag känns det bättre än vad det gjorde igår. Dagen började med att jag gick till intervjun istället för att ta tåget. Jag tänkte verkligen inte köpa det där dyra Myki-kortet så jag beslöt mig för att gå i 40 minuter istället. Innan jag gick på intervjun kollade jag upp adressen jag skulle till och kollade vad det var för företag. En klädesbutik trodde jag, men icke. Det var ett säljjobb på ett företag som säljer energi (el och gas). Det visade sig att det heller inte var en intervju, utan det för en introduktion på fyra timmar och jag skulle tränas upp redan imorgon. Jobbet i sig verkade faktiskt inte vara allt för svårt och gav bra betalt om man lyckades sälja något. Men jag kommer inte ta jobbet.

Det har varit några bra dagar med sol och värme, men igår kom kylan och regnet tillbaka och hemlängtan slog till. Därför bestämde vi (jag och Malin) oss för att gå till IKEA idag. Lyckan var obeskrivlig! Jag har inte haft så mycket hemlängtan ännu, men när jag kom till IKEA kände jag mig verkligen som hemma (men samtidigt längtade jag hem). Både jag och Malin höll nästan på att börja gråta av glädje haha! Det kändes faktiskt overkligt och självklart åt vi köttbullar med potatismos! Det var faktiskt gott att få i sig lite svensk husmanskost.

 

Något som också har gjort mig lite lättare idag är att jag nu har bestämt mig. Till helgen åker jag tillbaka till Sydney! Tidigare kände jag att jag svek mig själv som åker härifrån (mycket) tidigare än beräknat, men jag känner mig klar här. Melbourne är verkligen en kanonstad men det känns inte rätt bara. Jag vill se Great Ocean Road sen är jag nöjd känns det som. Det är så skönt att ha bestämt sig!

Ångrar jag att jag åkte till Melbourne? Absolut inte! Nu har jag ju sett den här staden och det är jag verkligen glad för. Hade jag inte åkt hit hade jag definitivt ångrat mig!

Klockan stod på halv åtta så jag skulle hinna till intervjun idag. Jag vaknar av att mobilen ringer och tänker ”fan har jag försovit mig?!”. På andra sidan luren var det en glad kvinna som jobbade för något företag som höll på med sport och sa att jag skulle komma på en intervju vid tre. Hon nämnde också att jag skulle sälja något. Då tänkte jag att det är mest troligt att det är en sportbutik. När jag lägger på ser jag hur mycket klockan är, tio i nio! Väckarklockan på mobilen hade inte ringt! Varför ska den hålla på så när man har en viktig tid att passa?! Jag smsade han jag skulle ha intervjun med att jag skulle bli sen, det var inget jätteproblem. Men sen kom problemet. Jag skulle köpa en tågbiljett vid stationen och får till svar ”raring, vet du inte att vi har slutat sälja sådana biljetter? Du måste köpa ett Myki-kort”. Det visste jag att det var dyrt och jag hade ingen aning om hur ett sådant kort funkar. Jag fick panik och insåg att jag skulle bli alldeles för sen till intervjun så jag sa som det var och jag får komma imorgon istället. Skönt.

Vid tre gick jag på intervjun på vad jag trodde skulle vara en sportbutik. Jag gick till adressen jag hade fått och tyckte det kändes väldigt fel, det fanns ju ingen sportbutik i närheten. Gick in på adressen i alla fall och kom in till en jättefin reception. ”Vart har jag kommit nu?”. Jag tänkte fler gånger vända om och gå men sen frågade receptionisten om jag skulle på intervju. Jag fick sätta mig ner och fylla i ett formulär. Runt omkring mig satt det bara människor i skjorta, kavaj och guldklockor. ”Vad gör jag här?” frågade jag mig själv. Formuläret gjorde det inte bättre. Jag skulle skriva varför jag var duktig på att leda, marknadsföra och sälja, om jag hade varit ledare för ett team och hur slutresultatet blev. Flera gånger tänkte jag lämna det där rummet och strunta i allt. Sedan ropar en man upp mig och två andra män. Dessa hade också skjorta, kavaj och guldklocka medan jag hade jeans och slitna skitiga converse... Vi fick sitta i ett superfancy kontor med panoramafönster och skinnstolar och blev frågade lite frågor. Frågorna var inte några problem, men när han gick igenom vad företaget gjorde förstod jag faktiskt ingenting. När intervjun var över kände jag mig lättad. Men jag förstår bara inte varför de hade plockat in mig på intervju. Det var 400 stycken som hade sökt och 30 fick komma på intervju. Männen jag satt med hade massor av erfarenhet och var minst 26 år. Vad gjorde jag där?!

Jag vet inte om jag ens ska gå på intervjun imorgon. De sista dagarna har jag funderat på om jag faktiskt vill vara kvar här i Melbourne. Staden är jättefin och bra på många sätt men det känns inte riktigt rätt. Vädret här är som en kvinnas humör under lingonveckan och det har jag blivit riktigt less på också. Vi får se vad som händer.

Just nu sitter jag på State Library of Victoria för att utnyttja det gratis internet som finns här. Här har jag suttit halva dagen. Idag har det bara varit jobbsökande som varit aktuellt. Jag har svarat på annonser på Gumtree (är typ som en blandning av Blocket och Arbetsförmedlingen i Sverige) och senare delade jag ut lite resumen (CVn) till företag som sökte personal. Imorgon ska jag på intervju som säljare i en klädbutik. Jag känner redan på mig att jag inte kommer börja jobba där, antingen för att jag inte får jobbet eller för att jag faktiskt inte vill ha det...

Nog pratat om jobb. Något jag verkligen gillar med Melbourne är deras väldigt mysiga parker och underbara gallerior. Där kan man verkligen spendera massor av tid. Parkerna är stora, gröna, fina och härliga, de är helt enkelt bra! Galleriorna är också (mycket) stora och ganska olika jämfört med varandra.

Albert Park

 

DFO - Ligger på andra sidan Yarra-floden och priserna i de flesta butikerna har faktiskt helt okej. Dock lite halvtråkig.

Melbourne Central - Denna galleria är helt underbar! Jättefin entré, superfina skyltfönster och butiker, "hängområde" och det mesta finns här (kläder, skor, restauranger, caféer, matbutik, möbler, gym och tåget).

Harbour Town - Utomhusgalleria med mycket outletbutiker och en del restauranger. Verkar vara ganska udda butiker men det finns ett par som verkar bra också. Jättefint läge och är supermysig när det är bra väder. Ett plus är att City Circel stannar precis vid gallerian.

Harbour Town

 

Melbourne Central

 

Idag har jag och Malin tagit oss fram genom staden med City Circel. I Melbourne finns det inte tunnelbana och jag har inte sett några bussar. Här är det spårvagn och tåg som gäller. Jag tycker verkligen om det men det är dyrt. City Circel-vagnarna är däremot gratis och en inspelad röst guidar folk runt staden. Jag och Malin har dock använt denna spårvagn för att ta oss fram och inte för guidningens skull.

Egen mat lagar vi också! Igår åt vi tacos och idag blev det hamburgare av resterna från igår. Gott och ekonomiskt!

Dagarna här i Melbourne fortsätter att gå. Provjobbet igår var tydligen inget provjobb. Jag hade fått jobbet som servitris för ett event. Det visade sig dock att jag skulle behöva jobba kl 14-02 idag och sedan enbart få jobb en till två gånger i månaden, med uselt betalt. Jag "sa upp mig" (det gjorde även en till tjej) efter två timmar och det blev lite sura miner.

Efter det gick jag, Malin, Isabel och Isabelle ut för att utforska Melbournes uteliv lite. Vi började på Isabelles kompis hostel där vi drack lite vin, pratade, skrattade och tog massa fula mobilbilder. Sedan kom vi på idén att vi skulle på det stora casinot som finns här. När vi skulle in tyckte vi det var lite för dyrt så vi drog vidare till en klubb som hette Cookie. Dansgolvet där var verkligen kanonbra! Självklart avslutade vi kvällen med donken och taxi hem. Taxichauffören började flirta med Isabelle så det slutade med att vi slapp betala (men vi dricksade honom ganska bra) haha!

Vi (jag och Malin) gick upp vid tio imorse och åt frukost, sedan gick vi och la oss igen och vaknade vid ett. Vid tre tiden mötte vi upp Isabelle och Isabel och fikade på ett mysigt café. Middag ute blev det också. Thaimat är oftast väldigt gott, men maten jag åt idag var verkligen underbart god! Sedan tog Isabel bussen till värmen i Byron Bay. Jag är inte ett dugg avundsjuk (eller?). Nu har jag ledsnat riktigt ordentligt på kylan och regnet här. Idag var det förvisso varmare, men jag åkte ju inte ner till Australien för att frysa! Men jag vill ju inte åka ifrån den här mysiga staden bara för det tråkiga vädret. Suck vad jag velar...

Då var man framme i Melbourne! Bussresan gick hur bra som helst och jag rekommenderar varmt bussbolaget Firefly! Sköna säten (dessutom fick de flesta två säten var), film, gott om benutrymme och en go busschaufför gjorde att den långa bussresan gick väldigt fort.

Melbourne skiljer sig ganska mycket jämfört med Sydney. Visst är det kallare här nere (ni vet vilka ni är, sluta gotta er) men det positiva väger upp. Man kan tro att jag inte har något emot mycket folk gåendes på gatorna då jag är från Stockholm, men ni skulle bara veta vad jag hatar att gå bland folkmassor på gatorna. Detta slipper jag här i Melbourne. Asiaterna i Chinatown har blivit utbytta till kostymnissar, luften här är friskare och de flesta byggnaderna är gjorda av glas. Övergångsställena i Sydney låter som lasersvärd när det blir grönt, det gör de inte här i Melbourne vilket har gjort att man flera gånger nästan missat att gå över gatan innan det slår om igen. De som säger att det finns mer lediga jobb i Sydney har delvis rätt, men här sätter man upp mer lappar om att de söker personal.

Här känner jag mig lugn och jag är inte konstant stressad när jag är ute och går i stan. Det är en jättehärlig känsla. Imorgon måste jag ge mig ut efter en svart skjorta och svarta skor, för på kvällen ska jag provjobba på restaurang! Håll tummarna! Nu ska jag nog sätta på en film och blunda till lite. NATTI!

Idag har det varit mulet hela dagen, därav de grå trista bilderna

Igår gick jag, Ola, Oskar, Anton och Malin på bio och såg avatar i 3D på världens största bioduk! Skärmen var verkligen gigantisk (det var även 3Dglasögonen) men det var inget man tänkte på under filmen. Avatar har jag sett tidigare men jag hade typ glömt allt så det gjorde ju inget. Om man är nere i Sydney så tycker jag man ska se på bio där även om det är lite dyrt (180kr/person kostade det ungefär och då hade vi ändå 20% rabatt).

I natt blev det sommartid här nere i Australien och alla säger olika angående om klockan skulle ställas fram eller bakåt en timme. Mamma har lärt mig hur det där fungerar,

Sommartid - utemöblerna tas FRAM
Vintertid - utemöblerna tas in (tillbaka in i förrådet)

Alltså är tidszonen nu under australiska sommaren +11 timmar (vintertid +10), vilket betyder att tidsskillnaden mellan Sverige och Australien kommer bli ytterligare två timmar längre när det blir vintertid hemma (då ställs ju klockan tillbaka). Så just nu är det nio timmars skillnad.

Idag har jag tvättat det mesta av min packning känns det som. Nu är rummet fullt med kläder hängandes på tvättlinor och sängar. När tvätten var klar gick vi som var på bion igår ut för att hämta våra surfcamp- kepsar och tröjor. Jag har under hela tiden här nere i Sydney undvikit att gå in i klädesbutiker (de har ju så mycket fint och jag har varken råd eller plats i ryggsäcken med massa nya kläder), men nu när jag var "tvungen" att gå in i en butik blev jag som ett litet barn (eller som mig själv) i en godisbutik. Jag lät mig själv prova lite kläder och jag ville ha allt! Nej nu får jag vänta med att gå in i en klädesaffär tills jag skaffat ett jobb!

Sedan var det dags för middag och det blev Pizza Hut eftersom killarna var så sugna på pizza. Självklart så tog vi "ät så mycket du kan"-buffén och det slutade med att alla mådde fruktansvärt dåligt efter all pizza och efterrätt haha!

Nu ska jag packa ihop min ryggsäck för imorgon checkar vi ut. Juste, vi är tillbaka på Wake Up men imorgon är vi åter igen på 790 on George (där vi bodde innan surfcamp). I fredags när vi skulle checka in så hade det tydligen blivit ett missförstånd angående vår bokning. Vi hade bokat sängar i ett 8-bäddsrum men vi fick istället ta ett 10-bäddsrum (vilket i och för sig var lite billigare). När vi väl är på rummet ser vi att vi fått ett 4-bäddsrum istället, men till samma pris som för ett 10-bäddsrum. Riktigt gött och schysst av personalen var det! :D

Nu (eller igår rättare sagt) är jag hemma från surfcamp. Vilken vecka det har varit! Vart ska jag börja?

Veckan började med en två timmars bussresa till 7 mile beach (en mil(!) lång strand) där vi skulle surfada två gånger om dagen. Landsvägarna här i Australien skiljer sig stort från hemma i Sverige där det bara är skog, skog och åter skog (eller åker), här varierar det mellan savannliknande miljö, djungel och gröna stora kullar. Vägarna såg underbara ut och jag blev jättesugen på att köra bil (trots att växelspaken är på vänster sida..)!

Dagarna på surfcampet har varit superhärliga. Vilken otrolig grym känsla det var att stå på brädan och känna kraften i vågorna! Jag är helt frälst och måste göra det igen! Tidigare var jag ganska rädd för vatten, men nu känner jag mig som fisken i vattnet! Underbart! Vattnet var ganska kallt, men tack vare våtdräkten så var det inga större problem att ligga i vattnet ett bra tag.

 

 

Man bodde i stugor (inte röda med vita knutar) med sju bäddar i varje rum. Jag delade rum med killarna och ett sött par från Båstad. Maten man fick var väl sådär och toaletterna städades sällan, men stranden kan jag verkligen inte klaga på!

 

 

 

Det har varit kanonväder hela veckan men färg har jag inte fått så mycket av då jag har haft våtdräckt och solskyddsfaktor 30+ hela veckan. Lite "skador" har man också fått. Jag är blåslagen på höften på grund av surfbrädan, svullet knä och på näst sista lektionen lyckades jag skära mig på brädans "skärsäkra" fenor så nu haltar jag runt på foten.

 

 

Jag trodde faktiskt att det skulle vara svårare med surfing än vad det faktiskt var. Dom som inte har testat att surfa MÅSTE göra det! Det är helt otroligt! Jag vet nu i alla fall vad jag ska köpa till mig själv i julklapp, en bräda och våtdräkt!