Igår var det tänkt att jag skulle till Bondai Beach för att fira jul på ett australienskt vis med BBQ och strandhäng, men det spöregnade och blixtrade hela dagen så jag struntade i det trots att jag hade sett fram emot dagen.

Till frukost blev det glögg, lussebullar och pepparkakor, en riktig julfrukost alltså! Det var första gången på väldigt länge vi (jag och mina sambos) åt frukost tillsammans, mysigt!

Idag har mellandagsrean börjat här i Sydney, och det märks ordentligt kan jag lova. Jämfört med igår då ALLT (förutom svindyra snabbköp) var tvärstängt så var allt idag öppet och det var lååånga köer till många av butikerna. Jag tycker mellandagsreorna i Stockholm är jobbiga på grund av allt folk och all oreda i butikerna, men här i Sydney var det tio gånger värre. Fy! Så det blev inte någon shopping för mig trots att jag behöver nya kläder (har ju ledsnat fruktansvärt mycket på kläderna jag har). Eller jo, en kameraväska köpte jag när Oskar var och köpte en undervattenskamera. Det är nästan så att jag funderar på att köpa en sådan också.

För att komma ifrån allt folk så gick vi till Botanic Garden, den stora parken jag nämnt tidigare, och bara tog det lugnt. Där satt vi ett tag tills att vi började frysa då solen gick i moln för dagen.

Juste, något som jag inte har nämnt ännu är att jag och killarna ska flytta ifrån den här lägenheten! Flyttlasset går på söndag och det ska bli riktigt skönt att komma till något nytt (och förhoppningsvis bättre och fräschare ställe). Eftersom jag inte vet mycket alls om stället så berättar jag mer om det när vi väl flyttat in! :)

I inlägget innan nämnde jag Bluebottle Jellyfishen, jag tyckte det kunde vara bra att veta lite mer om den så jag sökte lite fakta. Jag tänkte vara så snäll och dela med mig lite av det jag läst :)

Lite fakta om Bluebottle Jellyfish

- Kallas Portuguese Man o’ War i andra delar av världen

- Cirka 10 000 människor blir stuckna varje år

- Giftet är lika verksamt på land som i vattnet, även när den varit död i ett par dagar

- Klassas inte som en manet, utan som en hydrozoid 

- Själva "kroppen" flyter på vattenytan (vilket gör att de är lättare att upptäcka än andra ”vanliga” maneter)

- Är mellan 3-15 cm lång

- Tentaklerna kan vara mellan 15 cm och upp till 10 meter långa!

Blir man stucken ska man:

- Uppsöka läkarvård

- Ta bort eventuella rester (dock inte med händerna!)

- Inte gnugga på huden

- Skölja med saltvatten (inte med vinäger som man ska göra mot maneter då det är olika typer av gift)

- Kyla såren med is

(Den ofta svåra) smärtan bör avta efter någon timme och märkena blir kvar i cirka 2-3 dagar. Man kan få allergisk reaktion, feber, chock och störningar med hjärta och lungfunktion, men det finns ännu inga kända dödsfall.

Vet inte om jag ska känna mig mer trygg eller rädd nu när jag vet mer om den hah...

Söndagarna har blivit en strand-dagen här nere. Idag åkte vi (jag och killarna) till Manly igen. Den här veckan beslutade vi oss för att ligga på den ”riktiga” Manly Beachen och inte vid hamnen. Det blåste inte lika mycket som det gjorde första gången och det var inte fullt med folk. När jag skulle i och bada ropar badvakterna i högtalarna att man får bada på egen risk på grund av Bluebottle Jellyfish i vattnet (ett par personer hade blivit stuckna och fått uppsöka läkarvård). Några hade flutit upp på land och fy vad obehagligt det var att se dessa farliga varelser på nära håll. Badvakterna bad mig gå undan eftersom de är lika farliga på land som de är i vattnet.

Det var lite trist att när man för en gång skull var där så gick det inte att bada säkert. Vi gick därför till hamnen och badade istället. Man kände att solen stekte på ganska bra idag och jag smorde in mig ordentligt. Blev lite röd om kindbenen och näsan (som vanligt) men annars kändes det lugnt med brännan. När jag klev ut ur duschen hemma var det värre än jag trodde, jag var ju röd som en kräfta trots att jag smort in mig och bara varit på stranden i någon timme! Det blev mängder med after sun på kvällen och jag hoppas att jag slipper börja flagna.

Efter stranden begav vi oss till IKEA för lite julshopping! Först gick vi till restaurangen och åt köttbullar med potatismos, brunsås och lingonsylt (herregud vad jag har saknat de två sistnämnda!), sedan gick vi till avdelningen med svensk mat. Det fanns hur mycket som helst jag ville plocka på mig men allt var ju inte direkt billigt. Jag köpte lussebullar, pepparkakor, glögg (som jag inte testat förut), julmust, chokladkakor, kolasnören och kanelbullar. Kalaset gick på ungefär 220 kronor, men det är ju bara jul en gång om året! Jag har ingen julstämning i kroppen överhuvudtaget men jag hoppas det kommer imorgon!

Allt är inte mitt, bara så ni vet haha!

Så skönt det ska bli med hela fem lediga dagar! Den nya schemaläggaren på jobbet hotade och försökte tvinga mig att jobba hela julen men det går inte för sig! Jag sa ifrån och fick till slut som jag ville. Arbetsgivaren kan ju inte tvinga oss som är timanställda att jobba och det talade jag om för henne. Det är varken mitt, Hannas eller Louises fel arr det bara är vi tre som kan hålla i öppningen, det är arbetsgivarens ansvar att träna upp nya. Vad hade de tänkt göra när vi alla har åkt? 

Så nu är det långledigt och igår var jag hembjuden till Natali för att äta lite middag. Det var vi tjejer från jobbet och ytterligare två tjejer som satt på hennes fina balkong. Ena tjejen, som heter Caroline, kände jag igen lite men visste inte från vad. Efter en stund kom vi fram till att vi var på surfcamp samma vecka, till och med i samma surfgrupp. Vad världen är liten haha!

Trevlig helg! :)

Lägenheten Natali bor i är något helt annat än hostel och små skitiga lägenheter man blivit van vid...

 

 

Här i dagarna har jag fått ett par frågor av några läsare som jag tänkte svara på. Jag kan tänka mig att fler har liknande frågor så varför inte svara på frågorna i ett inlägg? Innan jag åkte ner hit hade jag tusentals frågor och många svar fick jag via andras resebloggar så jag vill också vara till hjälp. Det är bara att skriva om ni har några frågor! :)

Här kommer frågorna

1. Är det inte jobbigt att prata engelska på jobbet hela dagarna?

I början var det faktiskt ganska jobbigt att man behövde prata engelska hela tiden för att bli förstådd. Jag hade dock inte förväntat mig något annat eftersom jag visste att alla pratade engelska på arbetsplatsen. Jag har ju varit med svensktalande hela min vistelse här nere så det var en stor omställning att alltid behöva prata engelska på jobbet. Efter någon vecka kändes det lite lättare med språket men efter ytterligare några veckor kändes det inte längre som något hinder (klart att det blir lite svårt att förklara saker ibland men det är väldigt sällan något problem).

2. Var det svårt att hitta lägenhet?

Jag kan faktiskt inte riktigt svara på det eftersom det var mina kompisar som hittade lägenheten medan jag var i Melbourne. Det jag vet är att tjejer har mycket lättare att hitta lägenhet än ett gäng killar (oträttvist men jag förstår faktiskt varför), sen beror det på vart man letar lägenhet, vilka krav man har och hur dyr den får vara. Nu under juletider är det nästan omöjligt att hitta boende för en lagom peng men annars ska det inte vara några större problem.

3. Hur fick du råd till att åka? Har du jobbat ihop pengarna eller fick du ta ett lån?

Jag har länge varit väldigt sparsam med mina pengar och har alltid haft kvar pengar i slutet av månaden (även när jag endast hade studiebidrag), vilket har gjort att det har blivit en del sparade pengar under åren. När jag började jobba extra kunde jag spara ännu mer. Sedan fick jag en hel del bidrag i student- och födelsedagspresent.

4. Hur är det att bli förstådd med sin "skolengelska", är det ett stort krav på att kunna bra engelska eller räcker det med dem erfarenheter man fått i skolan?

Jag kan lugna dig med att "skolengelskan" många har räcker väldigt långt. Så länge man kan lite grunder och ord så klarar man sig galant här nere, för förstådd blir de allra flesta även om engelskan inte är tip top. Här i Sydney finns det otroligt mycket folk (främst asiater) som klarar sig trots att det är helt omöjligt att förstå vad de säger, så du behöver absolut inte oroa dig. Australienare blir till och med impade när de märker att vi kan så "mycket" engelska då det inte är vårat modersmål.

5. Rekommenderar du att göra en sådan här resa?

Jag tycker att jag inte har börjat min resa ordentligt riktigt ännu, trots det så rekommenderar jag en sådan här resa om man har möjligheten. På den här korta tiden har jag fått uppleva en hel del och jag har lärt mig massor om mig själv. Dessutom uppskattar jag allt jag har där hemma på ett helt annat sätt.

6. Tycker du att du fick tillräckligt med info om resan när du kom fram? Exempelvis om hur du söker jobb, bostad, bankomatkort osv? 

Jag antar att du menar att få information från Work & Travel Company? De informerar inte jättemycket om det du nämnt men frågar man får du garanterat hjälp och svar på dina frågor! Bankpapper och liknande fixade dem och det var riktigt skönt att få hjälp med det (har dock hört att det ska vara ganska lätt att fixa själv). WTC har en jobbank där man kan lägga upp information om sig själv, utbildning och vad man har för jobberfarenhet (likt ett cv). Vissa får jobb via denna bank (exempelvis Oskar som jag bor med) men oftast får man ta tag i jobbletandet på egen hand, och då är det Gumtree eller Seek som är störst. Bostad hjälper de inte till med men de rekommenderar garanterat hemsidor om man frågar.

7. Hur gör du med SIM-kortet du fick? Får du betala räkningar för telefonen själv? Får du lov att ringa till Sverige med det?

Jag har ett SIM-kort från Global Gossip som kostar mig $20 i månaden. Då ingår det en timmes samtal och 300 sms till alla utanför GG (även utomlands), och det är gratis med både samtal och sms till de inom GG. Dessutom ingår det 250 MB mobilt internet. Global Gosspis har fler olika paket i olika prisklasser, de kostar mellan $10 och $50 beroende på hur många timmar, sms och megabit man behöver. Så ja, jag betalar mobilkostnaderna själv och man får ringa till Sverige med det.

8. Var det svårt att få jobb, boende/övernattningar osv?

Jag tror jag hade väldigt tur som fick jobbet jag jobbar på nu. Jag behövde varken skicka in en ansökan eller ha så mycket jobberfarenhet eftersom företaget var väldigt desperata efter ny personal. Dessutom får jag i princip jobba hur mycket jag vill, den lyxen har inte många backpackers. Här i Australien är erfarenhet mer värt än utbildning så har man en del erfarenhet är det ett stort plus. Vissa jobb är svårare att få än andra, konkurransen för ett caféjobb är betydligt större än försäljningsjobb. Det gäller att ligga i med jobbsökandet om man inte har turen att få ett jobb på första försöket, man får helt enkelt inte ge upp! För en dag kommer äntligen det där jobberbjudandet.

Boende är inget som helst problem att hitta (förutom under jul eller under större helger/evenemang), det finns massor av hostel överallt. Sen beror det väl på vilken prisklass man pratar om. Men att hitta boende är inget man behöver oroa sig för så länge man är ute i god tid.

9. Var de lätt att hitta människor att söka bostad med?

Det är superlätt! Finns hur mycket annonser om folk som söker rumskamrater som helst. Kanske träffar man en störthärlig person på hostelet som också vill flytta till lägenhet, så varför inte flytta in någonstans tillsammans?

10. Åkte du ensam eller med någon kompis? 

Jag åkte ner till Australien på egen hand. Dock hade jag pratat med en del personer innan jag reste iväg som skulle åka med samma plan som mig. Det underlättade väldigt mycket med packningen och en hel del frågor, dessutom slapp man känna sig ensam den första tiden här nere.

--------------------------------------------------------------------

Vad hjälpte Work & Travel dig med?

De hjälpte mig bland annat med bankpapper, medicare-kort, SIM-kort och boende de första nätterna. Jag tänkte försöka skriva ihop ett inlägg om just Work & Travel Company och vad man får för hjälp och sådant. Vet dock inte när men det kommer ett sådant så småningom!

Trivs du i Australien?

Ja det gör jag! Australien känns inte så jätteannorlunda jämfört med Sverige, eller det är ju klart att det gör men inte på samma sätt som om jag hade varit i till exempel Thailand. Liknande kultur, någorlunda bekant språk och lite så gör nog att det är lättare att trivas. Det jag verkligen gillar här är att främlingar är trevliga mot varandra och gärna hjälper till. Svenskar är jätteotrevliga i jämförelse.. Lönen jag får här är inte fy skam heller, utan utbildning och erfarenhet får jag runt 130 kronor i timmen på vardagarna (och 170 kronor i timmen på söndagar), och det ses som ganska låg lön här i Sydney. Vädret här är ju klart ett plus också, förutom att man måste smörja in sig (det ska man göra i Sverige också men men..) för jag hatar solkräm! Jag har dock inte blivit lika frälst vid landet som vissa verkar bli, men det kanske ändras när jag får se mer av landet? 

Något du velat tänka på innan du åkt?

Jag kan faktiskt inte komma på något som jag skulle velat veta mer om. Innan jag åkte hit gjorde jag (löjligt) mycket research om det mesta, allt ifrån packning till recensioner om hostel och städer. Jag var lite av ett kontrollfreak innan jag åkte (jag ville ju inte glömma något eller göra något misstag på en resa som jag gör helt själv) så jag behövde ha koll på läget kände jag. Jag skrev en lång packlista med allt bra jag ville ha med mig, men jag glömde kolla att allt låg i ryggsäcken så jag glömde en del saker ändå haha! Jag rekommenderar att söka en del om sånt som intresserar dig, kanske vad du vill se, göra, hur man skriver australiskt cv, vad man ska ha med sig, hur man fixar boende, vad man ska tänka på. Kolla forum och läs mängder av bloggar!

Behöver man körkort?

Nej absolut inte! Jag ville gärna ha körkort innan jag åkte ner hit eftersom jag hemskt gärna vill åka på roadtrip och kunna bidra med körningen. Körkortet har jag använt som ID då mitt andra ID-kort gick ut bara några dagar innan jag åkte ner hit så det var ju perfekt timing för ett körkort! Så tänkte man inte köra bil här nere behöver man alltså inte stressa med att ta ett sådant.

Det är jättekul att få så pass mycket frågor som jag fått de senaste månaderna! Jag gör mitt bästa på att svara så bra som möjligt men som ni troligen har märkt så kan det dröja ett tag att få svar (blandning av dåligt internet och ingen ork att sitta vid datorn), men förhoppningsvis blir det bättre när jag blir lite piggare och får internet som fungerar :)

Trots denna varma kväll kände jag under en timme en riktigt härlig julkänsla i hela kroppen. Svenska kyrkan hade anordnat ett luciatåg i en liten mysig (tysk) kyrka. Hanna och Louise från jobbet var med i luciatåget så då var det ju självklart att jag skulle komma och kolla på det! Jag mötte upp Natali (också från jobbet) på vägen och sedan träffade vi även på Katarina (också från jobbet haha) i kyrkan.

Det var väldigt många som ville se luciatåget, kön in till kyrkan var otroligt lång! Det kändes väldigt konstigt att ha så många svenskar runt omkring sig. Till och med lite obehagligt faktiskt haha! Visst hör och ser man lite svenskar här och var men att det var så många på samma plats var nästan overkligt.

Luciatåget var klart över mina förväntningar. De sjöng väldigt fint och jag kunde inte hålla mig ifrån att mima med i de allra flesta låtarna. Vid "Stilla natt" skulle även publiken sjunga med, hjälp vad mäktigt det var! Jag rös om hela kroppen och kunde inte sluta le. Efter luciatåget köpte jag en flaska julmust på Café Svensson och gick hemåt i sällskap av Hanna och Louise. Klänning var det ultimata plagget denna underbart sköna och varma decemberkväll, hade det inte varit för jobbet imorgon bitti så skulle jag kunnat sitta ute i timmar!

Nu ska jag gå och lägga mig. Hoppas ni har/haft en mysig lucia! :)

I sju veckor har jag varit i Sydney och jag känner mig ganska klar med staden och livet jag har levt de senaste två månaderna. Nu känner jag att det är dags att åka vidare på andra äventyr och bara ta det lugnt. Så jag har börjat fundera på vad jag vill göra resten av tiden här nere Down Under. Jag är mycket medveten om att planer kan ändras så inget är helt hundra ännu, men vad gör det? Det blir alltid (oftast) bra i slutändan i vilket fall även om det inte blev som man tänkt sig från början.

Såhär ser mina planer ut (just nu) inför den närmsta tiden:

- Jobba fram till jul

- 24 december – Julafton

- 25 december – Troligen australienskt julfirande på Bondai beach

- Jobba ännu lite mer innan år 2012 övergår till 2013

- 31/12-1/1 – Nyår (har ännu inga planer på vad jag ska göra, förutom att se fyverkerierna på Sydney Harbour Bridge)

- Jobba ytterligare någon vecka eller två i januari månad

(Någon dag ska jag också försöka klämma in en tur till Blue Mountains)

Sedan tänkte jag börja resan uppför Australiens östkust. Den inleder jag med att ta buss upp till Byron Bay där jag tänkte stanna i ett par dagar. Vad som händer efter det tänkte jag bestämma efter dessa dagar.

Måsten på östkusten är bland annat Brisbane, Surfers Paradise, Fraser Island, Airlie Beach , Whitsundays och Cairns.

När jag märker att pengarna börjar ta slut tänkte jag börja söka jobb i den staden jag för tillfället är i eller att jag åker vidare till en annan stad. Under min resa skulle jag också vilja se Uluru (Alice Springs) och åka över till Nya Zeeland, men det känns så långt fram i tiden att det inte går att planera ännu. Vad jag kommer vilja göra under resans gång kommer ju som sagt att ändras ett antal gånger. Så om ett par månader får vi se hur det blivit :)

De senaste veckorna har det varit riktigt jobbigt att komma upp på morgnarna. Varje morgon känns som en plåga men väl på jobbet är det lättare. Efter lunch brukar timmarna gå ganska fort då jag står vid salladsbaren, så visst står jag ut ett tag till. Det är egentligen inte så att jag vantrivs på jobbet, det är mer att man alltid blir övervakad av ägarna och cheferna (eftersom det är relativt nyöppnat fortfarande) och att jag ständigt känner mig trött och sliten. Att jag är trött beror antagligen på att jag har jobbat sex dagar i veckan de senaste tre veckorna och att jag börjar klockan 07.30. Jag känner hur det tar på krafterna (och humöret).

Veckan har varit extra jobbig då jag inledde den med att komma två timmar sent (fy vad man hatar sig själv då) och chefen var riktigt bitter på mig, och det förstår jag verkligen. Men att han ska skälla på mig för saker jag inte gjort och påstå att allt som går dåligt är mitt fel, då blir jag arg, i alla fall när man håller på så i flera dagar! Idag märkte man dock att han hade lite ånger för hur han varit mot mig under veckan så förhoppningsvis blir det bättre nu. En av ägarna kom idag fram och sa att jag är en utav de bästa anställda de har där, jättekul att höra men jag tror det är lite smörande för att jag ska vilja fortsätta jobba kvar ett tag till haha (de är väldigt desperata efter mer personal). Om jag skulle vilja stanna kvar i Australien och jobba på arbetsvisum nästa år så skulle det inte vara några större problem tydligen, då blir man ganska stolt över sig själv och sin prestation på jobbet! :)

Idag var jag och killarna och kollade på nytt boende. Huset vi tittade på låg i ett mysigt område, var lagom stort och mysigt. Problemet var dock att det bara fanns en dubbelsäng och två spädbarnssängar... Här i lägenheten mår man inte särskilt bra längre. Grisigare lägenhet får man leta efter (vad hade jag förväntat mig när jag delar lägenhet med sju killar?)! Jag vill knappt tänka på hur det ser ut i köket/vardagsrummet just nu.

I lådor och på golvet: Små kackerlacksliknande insekter

På balkongen, vardagsrumsbordet och golvet: Gräs, tobak, tomma plastflaskor, godispapper och chipspåsar

På diskbänken, spisen och ugnen: Disk och gamla matrester

Runt köksbänkarna och papperskorgen: Flugor och någon obehaglig lukt

På golvet: Spilld vätska som gör att tofflorna klibbar fast

Jag ska inte nämna några namn men jag kan försäkra er om att vi svenskar inte står för all skit, däremot ska jag ge Ola cred som faktiskt orkar städa när han är ledig från jobbet. Sen måste jag erkänna att det inte är riktigt så illa som det låter, även om det är fruktansvärt äckligt. Det värsta är att om man städar så blir det lika skitigt igen några timmar senare. Jag kan nog stå ut ett par veckor till, jag har kommit på att det är lite sent och onödigt för mig att leta nytt boende om jag ändå snart ska åka från Sydney.

Ytterligare en sak som har gjort det ännu lite drygare för mig i veckan är allt strul med betalningen av gymmet. Jag ska betala $35 varannan vecka men av någon anledning har det dragits $40 varje vecka! Personalen på gymmet vet inte vad som blivit fel och har bett mig maila någon ansvarig. Jag betalade därefter med mitt australienska kort för att pengar inte skulle dras från mitt svenska konto. Vad tror ni hände? Jo, det drogs ju pengar från mitt svenska i alla fall! SUCK, men det kommer nog lösa sig till slut.

Nej nu ska jag inte deppa ihop och tjura, snart börjar nedräkningen till semestern och upptäckandet av landet Down Under! Då får ni förhoppningsvis lite gladare inlägg också! :) 

Nu är jag inne på tredje arbetsveckan redan! Det känns bra nu när man vet vad man ska göra utan att behöva bli tillsagd och det mesta flyter på. Mina arbetskollegor och chefer skämtar allt mer och det känns som vi blivit en liten familj. Nu får jag schema för hela veckan också och det är verkligen superskönt! När jag kommer hem på kvällarna är jag dock helt slut, antingen för att jag har gått upp kl 05 på morgonen eller för att jag kommer hem vid 21.30 på kvällen (det beror på om jag håller i öppning eller stängning). Jag är så trött att jag knappt orkar sitta vid datorn eller laga middag, och det slutar alltid med att jag somnar till någon film för att sedan gå upp och borta tänderna efter midnatt.

Det har blivit ytterligare ett tillskott i lägenheten. Britterna har tagit med sig en vän som fått en madrass på vardagsrumsgolvet. Betalning av hyran var det idag också, det är ju något som inte stämmer när hyran blir lite dyrare för varje gång. Något lurt är det och det kände jag redan från början. Vi får se vad som händer, här tar jag en dag i taget (vilket jag aldrig har gjort i Sverige)!